Wille: Måååååste vi ut och gå? Det är så tråååååååkigt att inte få springa!
Jag: Ja men man måste faktiskt gå ett tag innan man får börja springa. Rör på benen så går det lite bättre.
Under ridpasset:
Wille: Yiykes! Oo
Jag: Vad pysslar du med?
Wille: Kolla! Monster!
Jag: Även kallat får ja.
Wille: Det är monster, jag är säker! (spänner upp sig till max)
Jag: Har du glömt bort vad får är? Du brukar inte vara rädd för dem.
Wille: Dom låter! Dom kommer äta upp mig! FNYS!
Jag: De bräker ja, får gör det.
Wille: Nu anfaller dom! Kolla dom där minimonstrena! Oo (tar kortare steg än en shettis)
Jag: Det är lamm som vill ha lite mat av sina mammor. Gå nu.
Wille: Men där då! Ännu mer!! :O
Jag: Kor ja, har du glömt bort dem också? Den här lugna turen går ju sådär. Typ. Vi kanske ska vända hem igen?
Wille: JA TACK!
På hemvägen.
Jag: Här är vägen nysladdad och fin, ska vi prova att springa lite och se hur det känns i musklerna?
Wille: *vrooooom*
Jag: Lite sa jag. Och gärna en gångart i taget. Vad är det här för gångart?
Wille: Supermegahimlaspeedtravmedministeg.
Jag: Och det tyckte du verkade vara bra?
Wille: Jätte mega himla bra! Då slapp jag undan monstrena :D
Jag: Ja du verkar i alla fall inte halt längre, även om det är lite svårt att avgöra i den här gångarten. Nu SKRITTAR vi hem.
Wille: Men åh, det är ju trååååååååkigt! Jag vill rida mer!
Jag: När vi skulle iväg ville du inte rida. Sen kom det monster och då ville du springa in i boxen. Nu vill du inte hem. Hur ska du ha det?
Wille: Men det är ju skillnad på olika, fattarunte det? Knasmatte!
Jag: Knashäst! <3
Sammanfattning. Den tidigare halta hästen verkar inte vara halt längre. Han har däremot förjävla mycket energi, när han vill, och han har glömt bort vad får är. Så på lördag får vi ta och slå två flugor i en smäll och gå till fåren med både Wille och Alice. Wille för terapi och Alice för att hon ska få se de ulliga, gulliga bäääääbisarna! <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar