Planering

Veckan som kommer blir fullspäckad! Först Bring måndag och tisdag, sen på onsdag ska jag hinna jobba hemifrån, fixa stallet, träffa familjen som kommer och laga födelsedagsmiddag ;) Ingen panik, bara allt på en gång! ;) Men stress kan faktiskt vara välkommen, iaf när det innebär att vi ska få lite kvalitetstid med älskade störstkusinerna som Alice tjatar om stup i kvarten. Attans så synd det är att vi bor så långt ifrån varandra, men vi får se till att njuta de dagar vi får då och då!

Nu är det sovdags och jag hoppas att en natts sömn ger mig redo för en ny reseperiod. Jag har så mycket jag egentligen vill skriva om här men jag får beta av en sak i taget sen när energin är bättre. Just nu har jag svårt att hålla flera tankar i huvudet samtidigt och koncentrationen blir lidande så jag hoppas verkligen på bättring med lite ledighet!

Var är våren?

Ja den lyser sannerligen med sin frånvaro! Överallt är det bara is och snö och jag har lessnat rejält nu. Det går knappt att rida vettigt pga kasst underlag och man bara halkar omkring själv. Det här tär verkligen på mig och det speglar sig i mitt arbete och energinivån till bloggande och annat. Jag gör det jag måste på Bring men just nu saknar jag det lilla extra tyvärr. Samma sak hemma, jag bara lunkar på och försöker hålla minen uppe. Men helst av allt så vill jag bara ligga i sängen och kramas med Alice tills all snö är borta! Nästa vecka är det påsk och långledigt, det kommer verkligen välbehövligt!

Dagen idag har iaf ägnats åt vila och återhämtning och den avslutas nu med Taken 2. Jag borde egentligen sova nu, men filmen är ju bra och sällskapet trevligt så då kan man inte låta bli att sitta uppe ;)

Tjejtid i stallet!

När jag klädde på mig för att åka till stallet idag så blev Alice alldeles ledsen och ville ut hon också, så jag bestämde mig för att hon skulle få följa med till stallet :) Det var ju strålande sol, lagom kallt och ändå en massa is ute så det blir ingen vettig ridning för mig ändå, då passade ju en stunds tjejtid alldeles utmärkt!

Vi kom dit lagom till utsläpp, jättespännande med alla hästarna enligt Alice :) Sen borstade vi Wille tillsammans, jag vågar låta Alice gå fritt runt honom för han har verkligen stenkoll på var hon är hela tiden, gullplutten ♥ På med barbackagjorden, ett par tyglar i grimman och sen upp med den lilla ryttarinnan på ryggen:

Hon satt riktigt bra där och Wille tog det försiktigt och var enormt lyhörd på vad hon gjorde. En promenad på ca 700m blev det, bra jobbat av båda två (och av den smått nervösa mamman :P). Mot slutet släppte Alice till och med ena handen och pekade och hade sig, jag tolkar det som att hon satt bra där hon satt ;) Men jag blev inspirerad till att tillverka någon form av barbackapad som är anpassad för hennes lilla rumpa också, då kanske det kan bli längre promenader i vårsolen :) Både häst och ryttare verkade ju tycka att det var ett alldeles utmärkt arrangemang så det är väl bara att köra på :)

Jag försökte filma lite men det var svårt att filma, hålla hästen, akta mig för att halka på isen och oroa mig för att Alice skulle ramla av - allt på en gång :P Men en liten snutt blev det:

Nu är det dags att göra mig redo för ännu en arbetsvecka, wish me luck! :)

Har du hört den förut?

Ibland kan man ju tröttna på saker. En vaggvisa som man sjunger sjuttiotolv gånger till exempel. Då kan man sätta egen text till den välkända melodin :-)

Mel. Sov du lilla videung

Sov du lilla Alicen
Än så är det natter
Än så sover mamma din
Så och alla katter
Pappa sover också nu
Så slumra sött i sängen du
Sov du lilla Alice
Än så är det natter

Och med det tackar jag för mig och säger godnatt. Redo eller inte, i morgon är det måndag!

Herre på täppan!

Wille är månget unikum i stallet. Han är störst, äldst, mest berest, mest allroundutbildad och jag måste nog tillstå att han nog är knasigast också ;-) Idag hittade jag honom i den övre hagen, uppflugen högst upp på den största gravhögen :-) Han har nog störst självförtroende också! <3

Hon har knäckt koden!

Ja, Alice alltså. Ja, för hur man gör kullerbyttor själv alltså. Fattade ni inte det? ;)

Roligast är ju helt klart att göra från mammas säng och över kanten ner i sin säng ;) Vildunge!♥

Eftersom hon är så smidig och rörlig och älskar att röra sig på alla sätt (hoppa i sängen kan man göra dygnet runt, faktiskt) så tänkte jag se om jag kunde hitta någon gympa för henne. Det närmaste jag kom var Uppsalaflickorna som har från 3 år :( Men, om vi står ut ett år så får hon börja sen, och då finns det träningar i min gamla skola, Almtuna, som mormor och morfar bor granne med :) Ju nu ska jag ju inte dissa UF helt, de har Bamsegympa där barn i tvåårsåldern får vara med i vuxet sällskap men de träningarna var ju kl 14 på em två dagar i veckan. Det går ju alldeles galet!

Nu sover min lilla gympatjej iaf och jag ska väl göra detsamma. Pappsen kom precis hem efter ett sent möte ikväll, det är väl kanske lite att förbereda. I morgon är det ju biljettsläpp för världens bästa lan, Birdie! :)

Ett tungt beslut.

Livet som djurägare är verkligen ombytligt. Djuren kan charma och irritera, göra en lycklig och arg på en gång ibland tycks det. Det är alldeles underbart att få ha djur i sin närhet! Men, som djurägare har man också ett ansvar, och det är att sätta stopp när det inte går längre. Det tunga beslutet var vi tvugna att ta här i helgen för vår fina Misse (eller, han hette egentligen Aramis, om man ska vara noga). Misse har under det senaste året varit väldigt kinkig med maten och haft svårt att hålla hullet. Vi har köpt så många olika sorters foder och bytt så snart han slutat äta av något. Trugat och servat. Men i fredags så slutade han äta och drack bara vatten, sen eskalerade hans hälsa åt det sämre under helgen så igår beslöt vi att det fick vara nog. Idag tog mamma kontakt med vetrinär som hade tid vid lunch. Misse ville inte riktigt åka bil men väl hos veterinären gick han själv ut ur buren och lät mamma lägga honom ner på britsen. Han somnade direkt efter att han fått sprutan och efter ett par minuter slutade hjärtat att slå. Allt gick lugnt och stilla och jag tror att han visste vad som var på väg och lät det hända utan att kämpa emot.

Tårarna rinner på mig nu. Jag saknar vår fina katt! Den svarta pantern som jagade alla pinnarna som föll till marken när man klippte vattskott i träden, den uppkäftiga killen som alltid tiggde räkor, den kelsjuke goskissen som man nästan satte sig på i soffan för att han var så ivrig att få sitta i knät. Han har gett oss så mycket kärlek och jag tror att han förstod hur mycket vi älskade honom tillbaka. I nästan halva mitt liv har han funnits och nu fortsätter mitt liv med ett stort tassavtryck som jag alltid kommer att bära med mig i hjärtat!

På den här sidan himlen finns en plats som kallas Regnbågsbron.

När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör,
så kommer det till Regnbågsbron.
Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner
så att de kan springa och leka tillsammans.

Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,
och våra vänner har det varmt och skönt.
Alla djur som har varit sjuka och gamla
blir återställda till hälsa och vigör;
de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen,
precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.

Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak;
de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar.
Alla springer och leker tillsammans,
men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.

Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.
Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset,
hans ben bär honom fortare och fortare.
Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till slut
i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.

Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,
dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,
och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur
som så länge varit frånvarande från ditt liv
men aldrig från ditt hjärta.

Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans...
 

 ♥ Misse ♥

1998 - 2013

♥ Sov gott nu älskade vännen min! ♥

Tack för all kärlek och galna upptåg. Nu har du inte ont längre och du kan rulla dig hur mycket du vill i det mjuka gräset.

Du fattas mig redan!

♥